.

Jag vet att allting som har hänt nu sen i söndagskväll har varit mitt fel. och endast mitt fel.
Jag försökte skylla på dig i söndags när jag kom hem och vi pratade på msn, varför, det vet jag inte. jag kan inte förstå det idag. jag ska inte vara feg och dum och skylla på det jag "kan tänkas skylla på". det ska jag inte göra.
Jag har bara mig själv att skylla.

men varför?
varför har jag varit så tillbakadragen? jag sprang inte efter dig, jag försökte inte få dig att komma in och tillbaka till mig på en gång.
Igår, måndag, försökte jag knappt heller. det ända jag vågade göra var att skriva några rader och försöka försvara mig själv på msn.
hur fan kan jag tro på det? ;| varför gör jag inte mer? fan i hela helvetes jävla skit.
och nu, nu verkar allt vara för sent :\\ jag hoppas verkligen inte det. jag hoppas att jag kan få en sista chans idag. funkar inte det, då är det som det är. då har jag förstört för två.
för dig, och för mig.
för mig, det kan jag ta. det lär jag ta.
men för dig. det är det jag inte vill ta. det är det som gör mest ont. att ha sårat dig. att du verkligen tror som du gör nu. att jag aldrig älskat dig, att jag aldrig äns tyckt om dig.
att jag ska lämna dig med dom tankarna. det är det som känns värst.

jag har nog mest bara varit för rädd. för rädd att ligga på, att tjata sönder dig. att inte ge dig tillräckligt med luft nu dessa senaste dagar. det är därför jag inte hoppat på dig, sprungit efter dig, inte gjort tillräckligt.
allt för att jag tänkt att du skulle tycka jag blir för mycket.

men nu i efterhand, så börjar jag inse att jag skulle ha försökt att tjata ihjäl dig. för att verkligen visa vad jag verkligen känner och vill.

please don't let me go. please forgive me.
:\