Herr ågren.

Måndag eftermiddag. Söndag eftermiddag igår.
Lördagskväll.. Lördagsnatt.
Där någonstans, vid lördagsnatten smög sig herr ågren på mig bakifrån, eller. Det var nog rätt framefrån och jag tillät honom, utan att ens ställa en fråga att hoppa över mig.
Jag hade gjort mig fullt förtjänt utav det.

Än idag bär jag på honom, med all rätt.
Att jag aldrig kan lära mig!
-dunka huvudet i bordet-

Usch och fy och blä.
Jag kan inte säga så mycket mer.
Jag ber så hemskt mycket om ursäkt till alla som tagit illa vid sig pga mig i helgen.
Över att jag varit dryg, jobbig, hängig, uppkäftig.
Ja, vad jag än har gjort som fått er att tröttna på mig.
Så än en gång Förlåt!

Men nej, jag är fan trött på att aldrig kunna lära mig.
Att gång på gång säga "nu får det fan vara nog" och ändå sitta i skiten helgen efter.
Fan för att man ska vara så jävla svag!
Att det ska vara så svårt att stå på sig och säga nej! >;|

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback