.

Uff. Klockan tickar på rätt bra när man sitter i soffan och gluttar på OTH epi efter epi.
Men med tanke på att ett epi är ~42min långt så är det inte så konstigt ändå.
Och det där med att sluta. Det är bra mycket lättare än vad det låter.
När man väl kommit igång, så flyter det så bra på. Och man känner noll för att avsluta tittande.
Alla som följer en serie vet hur det är. Speciellt den där känslan man har om man följer på tv, eller ligger i rätt tid med hur dom kommer ut på nätet.
Men nu ligger ju jag 3 säsonger efter i OTH, vilket innebär att jag kan kolla tills jag dör ungefär. :p
Någon gång vill mna ju komma ikapp också. Och så dålig som jag är på att kolla, så är det lika bra att kolla så många epis som möjligt när jag väl är igång, för sen kan det ta 1-2veckor innan jag ens tittar på ett epi igen.

Kroppen börjar bli lagomt slut, munnen den börjar gäspa, ögonen börjar till att småflacka.
Tröttheten börjar göra sig påmind helt enkelt.

Det känns bra, klockan är trotts allt 23:42 just nu och jag lär ju verkligen kliva upp imorgon. Dock inte sådär vid 07 kanske, men i alla fall vid 10.
Ska vara ner på ams på något föredrag/introduktion på "Jobbgaranti" som jag anmält mig till. Mer eller mindre vare sig jag vill eller inte..
Bara att hoppas att det är någonting av värde, att det kan stärka ens chanser till ett jobb..

Nä, jag tror jag ska dyka över ett epi till. Ja, så gör jag. :)