.

Näfan, sometimes i just don't know who i am, or what i'm doin'.


Det är så jävla lätt att bara falla tillbaka, till att tappa allting.
Hur välmående man än må känna sig, så kan det bara pangpoff smälla till och du har noll koll på läget.
Jag trodde jag visste precis hur allt låg till, hur jag kände och hur jag vela ha det.
Jag var på väg att göra någonting utav det.
Men.
One look, one moment.
Det sitter kvar på hornhinnan.
Jag kan inte släppa det. ;|

Jag vet inte vad. Jag vet inte vad jag ska säga, göra eller hur jag ska bete mig.
Jag önskar bara att jag kunde ta mig själv i kragen, rycka snabbt i den och få mig själv att bete mig.
Att göra det jag vill göra.
Men.

Om det vore så lätt..

FAN!
verkligen fan, vad jag önskar att saker och ting vore så lätt i verkligheten som det är i huvudet på en.
Tänk vad mycket man då hade varit av med, vad man hade fått överstökat.
Vad man hade vetat.

Jag ger upp för idag.
Jag låter mig själv övervinnas av mina tankar, än en gång.
Jag låter dom sänka mig själv till sömns.

godnatt.