.

Dagen blev ganska bra till slut lär jag ju endå säga.

Satt hemma hela jävla dagen, fram til 18 då patrik kom och hämtade mig, vi åkte iväg till trödjegropen för ett plask i djupet.
SÅ sjukt skönt var det att få kasta sig i kylan, fladdra runt där på en och samma plats i 10min och låta överkroppen få känna på kyla.
Fawk vad jävla gött det var. Så jävla värt! <3

Efter badet for vi iväg till plazan, eller ja, först hamnade vi på nattinatti för en matbit, och när vi sitter där så kommer världens underbaraste sabina förbi. stanna till och väntat tills vi käkat upp, så gick vi allesammans vidare till plazan, dit jag och patrik var påväg från början..

Väl där, en och annan runda på brädan, folköl, prat med folk och bara sitta för att chilla.
Nu är jag hemma igen, precis kommit hem, kastat av mig kläderna och suttit en stund..

så nu ska jag ta och kasta i mig ett glas vatten till, sova och hoppas på att komma iväg till ett plask i vettig tid imorgon.
Jag skiter i min bränna, jag smörjer in mig med halva flaskan solskyddsfaktor om det är så! :D

- -

Jag trodde inte det skulle göra så ont att verkligen ta farväl.
Att se hur allting flög iväg, att se det gå iväg.
Det jag så länge kämpat för, att våga ta tag i, att se det gå sin väg.

Men, nu har jag sett det, och jag tror jag förstår, att det är försent.
Jag hoppas det blir bra endå, för dig.
Jag kan alltid bita ihop, bryta ihop, och gå vidare.
Jag är så van, att alltid ha det såhär, så jag lär allt klara det än en gång.

Bara jag får ha mina vänner kvar, så är det inte lika svårt, som det vore om jag stog här, helt ensam, för mig själv, kvar.